Rädsla


Tankarna snurrar vet inte vad ja vill, är så jävla rädd på,du har verkligen lyckats skrämma mig med dina hotelser.Försöker o ej vistas själv ute. Varför valde du just mig)..Inte vågat berätta de för många håller de för mig själv o tillslut så brister allt ut i gråt för ja orkar FAN inte mer. Polisen gör ju tamefan inte ett jävla skit för dom har inte nog med bevis.Så utredningen är nedlagd. Jag har fan haft de tufft ändå med allt o nu även detta. Tar jävligt mkt i psyket kan ja meddela,vet inte om ja pallar med situation längre. Vet inte vart ja ska ta vägen eller vem ja ska vända mig till.Skulle göra så mkt att få gråta ut mot en axel eller nåt.Men vågar inte för då kommer alla frågorna. Känslorna är kvar även fast ja ej vågat erkänna de för honom. Vågar inte besvära honom med mina problem är rädd för att mista honom ändå.. Försöker verkligen reda ut allt o få de bli bra, o de har blvit en bra situation mellan oss två, men försöker släppa honom och de avtar väl undan för undan.
Måste kanske flytta oxå, de vill ja INTE.. Kommer bli mkt mindre ytor.. Önskade att man kunde få bo hos någon ett tag för att komma ifrån allt o försöka komma på benen.. Ni som läser detta tror säkert ja mår bra.. Ja visar mig stark utåt men egenligen är ja svag o känslig ivändigt.. Försöker va ute o umgås med nära o kära för att slippa ensamheten o alla minnen som väcks till liv o framför allt bara komma ut slippa va hemma.
Fan varför kan man inte få ett normalt liv, med kärlek,ömhet o omtänsamhet? Vrf ska ja falla ditt jämt? Fattar inte. Du var de ja levde för. Men är GLAD att vi pratar o umgås iallafall var rädd o förlora de... Nae nu ska ja inte sitta är o lipa.. hejdå för ikväll